Metallicas senaste fullängdare är den första på åtta år och deras tionde studioalbum. Några smakprov har släppts i form av singlar och de har speglat det som komma skulle på detta dubbelalbum. Jag gillar Metallica när de spelar tyngre mer än snabbt. Här får man lite av varje och jag tycker likt Bowies ”Next Day” så hämtar de inspiration från hela deras tidigare produktion och mixar det till ett dussin slagkraftiga låtar med både tunga riff och ibland så snabba trummor att man förundras hur Lars Ulrich hinner med själv. Mina favoriter ligger helt klart på del ett där man hittar godbitar som Moth into Flame, Now that we´re dead och Halo on fire. Andra delen bjuder ändå på guldkorn som Here comes revenge och den mångfacetterade Am I Savage. Hyllningen till Lemmy i Murder One är också värd att nämnas. Ett genomgående bra album blir slutpläderingen.
Recension idag 