En svensk tsunami i norrländska Lule älv är ”huvudpersonen” i Mikael Niemis senaste bok ”Fallvatten”. Ett aldrig upphörande regnväder har gjort att dammsystemet ger vika med en katastrof som följd.
Vi får följa ett antal vitt skilda personligheter under några timmar när helvetet brakar lös. Just att historien hoppar mellan dessa kanske 6-7 personer gör att intresset håller sig genom hela boken och det är svårt att lägga ifrån sig denna. Att det sedan är Niemi själv som läser gör att det känns än mer autentiskt med hans norrländska dialekt i botten.
En ganska ovanlig handling i en ganska ovanlig katastrofroman, men som Niemi själv antydde i en TV-intervju att scenariot inte är helt taget ur luften. Måtte inte detta bli verklighet bara…
Recension idag 
Låter spännande.
Och skrämmande…